Sommaren som inte behövde kosta skjortan

Det finns en viss press som smyger sig på när sommaren närmar sig. Kanske inte alltid medvetet, men den finns där. Som en liten röst som viskar att man borde göra något stort. En resa. Ett renoveringsprojekt. Nya utemöbler. En grillfest med mat för ett helt kvarter. Det är som om vi lärt oss att sommaren ska maxas – inte bara i upplevelser, utan också i pengar. Och ändå var det just den här sommaren jag lärde mig att det inte behövs så mycket för att den ska kännas meningsfull.

Jag bestämde mig tidigt för att hålla igen lite, och inte göra större åtgärder som att ta ett företagslån. Inte för att jag inte ville unna mig något – men för att jag var nyfiken på om det faktiskt gick att ha en riktigt härlig sommar utan att kontot ekade i augusti. Och det visade sig att det gick. Mer än så – det visade sig att det blev en av de mest avkopplande somrar jag haft.

Det började med små beslut. Vi hoppade över utlandsresan och tog bilen till en stuga vi fick låna av en vän. Jag grävde fram vår gamla grill istället för att köpa en ny. Och jag la några kvällar på att laga våra slitna utemöbler i stället för att klicka hem nya i panik. Och plötsligt hände något. Jag började känna mig mer nöjd med det jag redan hade.

Det var som om den där stillheten – att inte hela tiden jaga efter nästa inköp eller nästa plan – gav plats för något annat. Jag började läsa böcker jag redan hade hemma, målade om gamla krukor med färg som blivit över, och tog tag i att laga det där droppande utekranen själv. Det blev nästan lite av en sport – att se hur mycket man kunde åstadkomma utan att handla.

Och samtidigt märkte jag hur mycket pengar jag annars brukar lägga under sommaren, utan att riktigt tänka på det. På snabbkaffe i stan, på spontana utflykter med inträdesavgifter, på trädgårdsprylar som ser fina ut i butiken men knappt används. Det var inte så att jag var snål – men jag blev mer medveten. Och det i sig kändes faktiskt befriande.

Vi gjorde fortfarande saker tillsammans, jag och familjen. Vi badade, cyklade, tog med kaffe i termos och åkte till nya platser i närheten. Vi spelade kort på kvällarna och somnade till ljudet av syrsor istället för fläktar på hotellrum. Och när jag tittar tillbaka på sommaren nu, så är det inte alls avkall jag minns. Tvärtom. Jag minns hur lugnt allting kändes. Hur skönt det var att inte känna köptvång.

Det handlar inte om att aldrig spendera pengar – men om att göra det medvetet. Kanske är det det som är sommarens stora lärdom för mig: att det enkla faktiskt ofta är det rikaste. Inte i pengar, men i tid, närvaro och känslan av att ha det bra precis som man är. Och kanske är det just det som är lyx på riktigt.

Det finns en viss press som smyger sig på när sommaren närmar sig. Kanske inte alltid medvetet, men den finns där. Som en liten röst som viskar att man borde göra något stort. En resa. Ett renoveringsprojekt. Nya utemöbler. En grillfest med mat för ett helt kvarter. Det är som om vi lärt oss att…